Hans röst har tagit många människor med storm, och han bär stolt upp sin breda malmö-dialekt med ett stort leende. Som denna energi knippe han är, delar han med sig om sina upplevelser och lärdomar.
Sakib berättar att han är en sådan person som har svårt att veta vem han är, men han tycker också att det är det som är charmen med det hela, att inte alltid veta allt. För två år sedan hade han inte den minsta aningen om att han ens kunde sjunga, då han bara spelade musik. Och nu idag så har han sjungt inför en miljon människor. Man kan inte undgå att det är popen, soulen, funken och jazzen som tilltalar honom mest som artist. Fast som privatperson är han precis som vem som helst, fast ändå inte. Glad, sur, konstig, filosofisk, driven och lat ja lite av varje. Men egenskap som han har som kännetecknar honom, är hans fritänkande.
"Som musiker vill jag påstå att jag är väldigt oförutsägbar"
"Jag kan vara som en naiv liten klimp i mitt egna sagoland, men då jag sett ett och annat i livet trots min ringa ålder- så jämnar det nog ut sig ganska väl.."
Sakib berättar att hans idol upplevelser har lärt honom otroligt mycket. Då han fått en djupare insikt på och om sig själv framförallt. Han har lärt känna sidor av sig själv som han tidigare aldrig kommit i kontakt med innan. Och att han fungerar som bäst när han gör det han vill på sitt egna sätt, och inte på någon annans vis. Att jobba med andra och lyssna är något som han älskar att göra, men tycker det är svårt att jobba efter andras direktiv. Särskillt när det handlar om något som han ska stå för. "Då faller jag, som vi såg i höstas", säger han. Det är så mycket mer om arbetet bakom scenen och sitt egna liv...Vad ska man säga? Helt otroligt mycket bra. Så sjukt tacksam är jag.
Nu efter idol jobbar Sakib i en butik, skriver musik, spelar in, drömmer & framförallt lever. Han har många abitioner och saker som han vill jobba med och för. Men han tar en sak i taget så att han inte tappar glöden som han har med sig.
"När jag var yngre drömde jag om att bli nästa tunga rapstjärna, haha. Så jag skrev mycket sånt som lät bra, rent av kopierade mina idoler"
Sakib får sin inspiration av allting överallt. Han nämner sina gamla texter som han skrev när han va yngre. Ett tramsigt exempel på hur de kunde låta (Ex, Jag var brun som choklad och att det var därför jag var glad). Men idag efter en bra tid så inspireras han verkligen av allt. Det kan vara att en dörr smäller till medan han skriver och så plötsligt lägger han på en fet markering. Ibland kan han börja skriva efter att han hört en grym låt. Sakib berättar att det är inget fel att imitera, så länge man använder materialet för att måla upp sitt egna skapande i slutändan. "Jag tror att våra uttryck och sound ligger i hur vi levt och lever våra liv, en skådis är inte bra om han inte har verkliga referenser, i sitt förflutna att jobba med när man ska lära sig gestalta sin karaktär" säger han. Samma är det för honom och musiken säger han.
Jag frågar honom vad han vill att sina lyssnare ska veta om honom "Åh haha, tuff fråga. Det dem vill veta.." säger han. Sakib är en väldigt öppen och framförallt ärlig person. Det han tycker tänker han inte forma om på någotvis för att de ska låta behagligt i någon annans öron. Men lyssna kommer han alltid att göra och i första ögonkastet- vilja bli din vän. Resten kan man få reda på bara genom att fråga honom, eller bara lyssna på hans musik. För när han skriver, ser han sig omkring vart han befinner sig, sedan skriver han det. Med tiden så har han slutat facineras av "häftig" musik, dömer ofta en låt efter vad man får uppleva efter att ha hört texten. Så jag antar jag skriver jag jag lyssnar, säger han.
Musiken för Sakib är en Heaven-Frizon, som han kan bege sig till när han vill. Det är ett av alla hans sätt att uttrycka sina känslor på, ljuvliga liksom de mörkare känslorna. Sen är det ett fantastiskt plus att man kan skaka rumpa till det också. Sakib älskar musik, eftersom den finns överallt. Tänk efter. Rörmokare är sjukt viktiga, byggnadsarbetare också - men musiken hade vi inte överlevt utan...tycker det är allvarligt hur underskattade vi är i yrkes Sverige, säger han.
Om hemorten Malmö och musiken kommer hålla honom kvar? Svarar han, Ett tag till, helt klart, jag älskar Malmö. Han berättar att han förstår inte varför han skulle flytta därifrån heller. Även om det är lockande att flytta och skaffa eget boende så har han mycket saker han vill göra innan dess. Även fast han gillar att leva ensam. Men i nuläget är det bara onödigt, då hans föräldrar har kämpat hårt för att Sakib ska ha ett bra liv hemma. Då stannar jag så länge jag kan säger Sakib. I Malmö befinner sig även hans musiker, producent och allt som han behöver. Han säger även att han är ingen stadgad person, han lär vara här, där och ingenstans, det är roligare så..
"Så tills jag kommit till skott och karriärshjulen börjat rulla, så är jag stabil här i Malmö"
Sakib Zabbar berättar ett minne: "Alltså shit. Det där är ju skitsvårt. Men när vi ändå är inne på ämnet "mig" - så minns jag tydligt och klart den kvällen i S:t Johanneskyrka i Malmö. Då min gamla gymnasieskola hade julavslutning, vi hade fått reda på att skolan skulle läggas ner och att en del lärare skulle få lämna. Jag upplevde personligen stämningen som ganska så dyster och dunkel runtom oss. Det var på den tiden jag nyss insett att jag kunde sjunga. Så jag tog tillfället i akt och skrev upp mitt intresse för att uppträda. Jag hade arrangerat om Sam Cookes fantastiska låt "Nothing Can Change This Love" och framförde, tillsammans med två goda vänner, låten för skolan och övriga som kom den kvällen. Bara för att yppa för de "drabbade" & ledsna att jag hade medömkan för dem. Jag hörde att folk blev häpna, någon fällde en tår men framförallt - kände jag något inom mig själv den kvällen jag aldrig tidigare gjort. Jag tror att det var ren lycka, men jag vet inte. Det kändes bra i alla fall" . Här kan du se det uppträdandet -
http://www.youtube.com/watch?v=bPVOs5QboaU
Sakibs drömmar om livet är att vara glad över vart han än är och gör, och att va glad för att bli äldre. Och inte gräma sig över det förflutna och inte fördärva sig som person och bli materialisk. Men framförallt bli en bra man & pappa en dag, vart det innebär då. Han berättar att han har många drömmar, men mycket kan också ändras och förändringar måste man i såfall acceptera. Livet är verkligen en berg- o dalbana, så är det något han alltid kommer hålla fast vid är det att vara sig själv, livet ut.
Intima spelningar är något som Sakib föredrar. Fast det betyder inte att det ska vara i små rum och ytor. Han är en stark karaktär som gillar att synas och ta plats så är det något han vill att hans spelningar ska vara så är det, personliga. Låtarna är den samma men showen grundas på folket, staden, tiden allt spelar roll. So artist är han väldigt human i sitt sound och vibe, tycker han. Därför är det också viktigt att hans publik känner sig välkomna medan de upplever något jävligt fett och kanske rent av excentriskt. Eftersom texterna handlar om honom och oss, så vill han också framföra det som sig själv och vara ärlig.
Efter idol upplevelsen så va de stora förändringar. Uppmärksamheten kom på ett nytt sätt, hans perspektiv och åsikter och även han själv som artist. Han förstod verkligen hur liten han kände sig som artist, men med erfarenheten kom också formgivningen. Han är hur spänd som helst på vad framtiden kommer att bringa och vad den ska göra med honom.
Tipsa fritt:
"Kan tipsa er om att inte leva för mycket efter andra. Lyssna, men inte mer. Om ni bara visste vad ni alla har inom er så skulle ni nog bli förskräckta nästan. Tänk efter snabbt och sedan inse hur befängt det vore om någon annan visste vårt eget bästa. Men - varje människa runtom dig kan betyda något väldigt stort för ditt liv, därför ska du alltid lyssna. Sedan måste vi också ibland ta hand om oss själva genom att inte bara bry oss, för mycket. Vad det nu än innebär. Och det kommer jag alltid hålla fast vid! "
Skrivet av: Emma Jolin
